Narcissism är inte ett enhetligt fenomen. Det kan ta sig olika uttryck, och dessa kan skilja sig så mycket åt att de ibland framstår som motsatser.
Ett vanligt sätt att förstå dessa skillnader är att tala om två huvudsakliga former: grandios narcissism och sårbar narcissism.
Båda handlar om makt och kontroll. Men de tar sig olika uttryck – och påverkar omgivningen på olika sätt.
Grandios narcissism – det synliga uttrycket
Grandios narcissism är den form som ofta känns igen från populärkulturen.
Den utmärks av öppen självhävdelse, starkt behov av uppmärksamhet och låg tolerans för kritik. Personen framstår som självsäker, ibland arrogant, och har ofta en övertygelse om att ha rätt till särskilda privilegier.
Grandios narcissism präglas av:
- ett behov av att bli beundrad
- ett fokus på status, prestation och erkännande
- en tendens att trycka ner andra för att höja sig själv
- reaktioner av ilska eller förakt vid kritik
- ett krav på lojalitet som sällan återgäldas
Det saknas ofta empati, inte av ointresse, utan för att andras behov inte anses lika viktiga.
Relationer blir till medel för att bekräfta den egna självbilden.
Sårbar narcissism – det dolda uttrycket
Sårbar narcissism kan vara svårare att upptäcka.
Den yttrar sig inte genom självhävdelse utan genom känslighet, skör självkänsla och upplevelsen av att vara förbisedd eller missförstådd.
Personen kan framstå som lågmäld, tillbakadragen eller till och med självutplånande – men bakom detta finns ofta samma behov av att bli bekräftad och särskilt behandlad.
Sårbar narcissism kännetecknas av:
- en stark upplevelse av att vara kränkt eller orättvist behandlad
- ett behov av att andra ska förstå, trösta och anpassa sig
- en tendens att uttrycka makt genom skuld, kyla eller undandragande
- en ovilja att ta ansvar för konflikt, trots höga krav på andra
- ett självfokus som döljs bakom martyrskap eller passiv aggression
Där den grandiosa narcissismen använder öppen kontroll, använder den sårbara ofta subtila sätt att påverka.
Omsorgen om andra kan verka äkta, men är ofta villkorad av att bli förstådd eller få något tillbaka.
Gemensamma drag – olika vägar, samma kärna
Trots skillnaderna finns flera gemensamma nämnare mellan de två formerna:
- båda har låg empati
- båda tenderar att tolka verkligheten till sin egen fördel
- båda bygger relationer där den andra parten börjar tvivla på sig själv
- båda förväntar sig mycket – men ger lite tillbaka
- båda har svårt att se andra som självständiga personer med egna behov
Skillnaden ligger främst i uttrycket.
Den grandiosa narcissisten kränker öppet – den sårbara anklagar indirekt. Den grandiosa höjer sig – den sårbara sänker dig och kallar det svek.
Vad betyder det för dig som är nära?
För dig som lever nära en narcissistisk person spelar det mindre roll vilken form det handlar om.
Det som ofta händer är detsamma: du börjar ifrågasätta dina egna känslor. Du anpassar dig. Du blir trött, frustrerad eller nedstämd – ibland utan att riktigt förstå varför.
Många beskriver att de känner skuld utan orsak. Andra säger att de börjat överanalysera allt de säger eller gör.
Nästan alla upplever att de gradvis förlorat kontakten med sig själva.
Att förstå är ett första steg
Att sätta ord på vad du har varit med om kan vara avgörande.
Det gör det möjligt att se mönstret – och därmed att börja göra motstånd. När du förstår att du reagerar normalt på ett destruktivt beteende, försvinner också mycket av den inre skulden.
Du kan inte få tillbaka det som redan har hänt. Men du kan återknyta till dig själv.
Du kan ta steg mot att sätta gränser, återhämta dig och bygga något nytt – på egna villkor.