Utbildning i samsjuklighet och bemötande

Praktisk kompetensutveckling för personal som möter personer med psykisk ohälsa, beroendeproblematik och komplexa behov.

Samsjuklighet innebär ofta att en person har flera samtidiga svårigheter som påverkar varandra. Det kan handla om psykisk ohälsa, beroende eller riskbruk, kognitiva svårigheter, social utsatthet, bristande tillit, relationsproblem, återkommande konflikter och svårigheter att ta emot stöd.

För personal i vård, omsorg och socialt arbete blir samsjuklighet därför sällan en avgränsad fråga. Den visar sig i vardagliga möten, i samtal som låser sig, i samarbete som inte fungerar, i oro från anhöriga och i situationer där både klienten och personalen kan hamna i återkommande mönster som är svåra att bryta.

Utbildning i samsjuklighet behöver därför vara mer än en genomgång av diagnoser. Den behöver ge personalen en bättre förståelse för vad som händer i mötet, och en större praktisk förmåga att skapa samarbete med personer som ofta har goda skäl att vara rädda, misstänksamma, uppgivna, impulsiva eller ambivalenta.

När samsjuklighet blir vardag för personalen

Personer med samsjuklighet möter ofta flera verksamheter samtidigt: psykiatri, beroendevård, socialtjänst, boendestöd, primärvård, anhöriga, myndigheter och ibland rättsväsende. För den enskilde kan detta innebära många kontakter, många krav och många missförstånd.

För personalen innebär det att arbetet ofta sker i situationer där flera problem är aktiva samtidigt. Det kan finnas psykossymtom, depression, ångest, trauma, neuropsykiatriska svårigheter, substansbruk, hemlöshet, ensamhet, skuld, skam och en lång historia av brutna behandlingskontakter.

I sådana situationer räcker det sällan att veta vad personen “borde” göra. Den avgörande frågan blir i stället: hur kan personalen skapa tillräckligt mycket kontakt, trygghet och samarbete för att något faktiskt ska bli möjligt?

Från kunskap till praktisk handlingsförmåga

Många utbildningar om samsjuklighet fokuserar på kunskap om psykisk ohälsa och beroende. Den kunskapen behövs. Men i personalens vardag är det ofta inte kunskapen i sig som är den svåra delen, utan översättningen från kunskap till handling.

Vad säger man när en person avvisar hjälp men samtidigt far illa? Hur bemöter man någon som är misstänksam, påverkad eller starkt affektstyrd? Hur skiljer man mellan ovilja och faktisk oförmåga? Hur kan man sätta gränser utan att förstöra samarbetsmöjligheten? Hur undviker man att personalgruppen fastnar i irritation, uppgivenhet eller maktkamp?

Utbildningen tar fasta på just denna övergång: från förståelse till praktiskt bemötande. Målet är att stärka personalens förmåga att läsa situationer, anpassa kommunikationen och välja handlingssätt som ökar möjligheten till samarbete.

Interaktivt bemötande som praktisk modell

I utbildningen används Interaktivt bemötande som en praktisk modell för att förstå och påverka mötet mellan personal och klient, patient eller brukare.

Interaktivt bemötande utgår från att bemötande inte bara handlar om inställning eller värdegrund. Det handlar om vad personal faktiskt gör och säger i konkreta situationer. Små skillnader i formulering, tempo, kroppsspråk, lyssnande, gränssättning och timing kan få stor betydelse för om en situation öppnas eller låser sig.

Modellen hjälper personal att analysera risknivå, förstå samspelet i situationen och anpassa sitt bemötande efter personens förmåga, affektläge och samarbetsberedskap. En central del är att kunna skilja mellan situationer där personen inte vill, inte kan, inte förstår, inte vågar eller inte orkar.

Detta är särskilt viktigt vid samsjuklighet, där samma beteende kan ha flera möjliga orsaker. Det som ser ut som trots kan ibland vara rädsla. Det som ser ut som ointresse kan vara kognitiv överbelastning. Det som ser ut som manipulation kan ibland vara ett försök att hantera kaos, skam eller bristande kontroll.

Läs mer om Interaktivt bemötande

Samsjuklighet kräver bredare kompetens än en enskild metod

Samsjuklighet är inte ett smalt utbildningsämne. Det är ett samlingsproblem. Därför behöver personal ofta utveckla flera delar av sin kompetens samtidigt.

Det kan handla om förståelse för psykisk ohälsa och beroende, men också om motivation, kognition, återhämtning, självbild, anhörigperspektiv, samtalsmetodik, samverkan och vardagligt bemötande. Ingen av dessa delar löser problemet ensam. Men tillsammans kan de ge personalgruppen en mer stabil och användbar grund.

Därför erbjuder Abrams Utbildning både riktade utbildningar i samsjuklighet och bemötande, och längre kompetensutvecklingsprogram där flera relevanta delar kan kombineras över tid.

Utbildningsformat

Utbildningen kan anpassas efter verksamhetens behov, målgrupp och omfattning.

Föreläsning eller kortare utbildningsinsats

En kortare föreläsning eller halvdag kan ge en översikt över samsjuklighet, komplexa behov och bemötande. Det passar när verksamheten vill skapa gemensam orientering, väcka reflektion eller introducera centrala begrepp.

Heldag eller flera utbildningsdagar

En heldag eller flera utbildningsdagar ger större möjlighet att arbeta med exempel, praktiska situationer, gruppdiskussioner och konkreta verktyg. Här kan utbildningen fokusera tydligare på personalens vardag och på situationer där samsjuklighet skapar svårigheter i kontakt, motivation, gränssättning och samarbete.

Årsprogram med tolv heldagar

För verksamheter som vill arbeta mer långsiktigt kan utbildningen genomföras som ett årsprogram med tolv heldagar. Det formatet gör det möjligt att arbeta med samsjuklighet från flera håll: bemötande, motivation, psykisk ohälsa, kognition, återhämtning, anhörigperspektiv och praktiskt samarbete.

Årsprogrammet är ofta det format som bäst motsvarar samsjuklighetens verkliga komplexitet. Det ger tid för fördjupning, återkommande reflektion och koppling till verksamhetens egna erfarenheter.

Läs mer om årsprogrammet med tolv heldagar

Erfarenheter från pågående årsprogram

Inom ramen för ett pågående årsprogram har utbildningen kombinerat personalutbildning med verksamhetsnära reflektion och möten där både klienter och anhöriga bidragit till förståelsen av vardagen. Det ger utbildningen en starkare förankring i verkliga situationer och gör det möjligt att pröva begrepp, arbetssätt och bemötandestrategier mot den konkreta praktik där personalen faktiskt arbetar.

Den typen av upplägg kan vara särskilt värdefull vid samsjuklighet, där problemen sällan följer tydliga gränser mellan diagnoser, verksamheter eller professionella ansvarsområden. När personal, klienter och anhöriga finns i samma sammanhang blir det tydligare vad som fungerar, vad som brister och vilken kompetens som behöver stärkas.

För vilka verksamheter passar utbildningen?

Utbildningen passar verksamheter där personal möter personer med psykisk ohälsa, beroendeproblematik och andra samtidiga svårigheter.

Exempel på verksamheter:

  • psykiatri
  • beroendevård
  • socialpsykiatri
  • boendestöd
  • HVB och stödboende
  • kommunal socialtjänst
  • verksamheter för personer med komplexa behov
  • samverkansarenor mellan kommun och region
  • anhörigstöd och närliggande stödverksamheter

Målet med utbildningen

Målet är att personalen ska få en mer användbar förståelse för samsjuklighet och en starkare praktisk förmåga i mötet med personer med komplexa behov.

Efter utbildningen ska deltagarna ha bättre förutsättningar att:

  • förstå hur psykisk ohälsa, beroende, kognition och social utsatthet kan påverka varandra
  • analysera svåra mötessituationer mer nyanserat
  • anpassa bemötande efter personens aktuella förmåga och tillstånd
  • skilja mellan ovilja, oförmåga, rädsla och överbelastning
  • skapa bättre förutsättningar för samarbete
  • minska risken för låsta konflikter och återkommande missförstånd
  • reflektera över den egna personalgruppens gemensamma arbetssätt

Nationella satsningar och lokala behov

Samsjuklighet och komplexa behov är ett område som under senare år fått ökad uppmärksamhet i nationella satsningar på psykisk hälsa, beroendevård och samordnade insatser. För många kommuner och regioner innebär detta ett behov av att bygga kompetens nära den praktiska vardagen.

Utbildningen kan därför användas både som en riktad insats inom samsjuklighet och som en del av ett bredare utvecklingsarbete där verksamheten vill stärka personalens förmåga att möta personer med omfattande och sammansatta behov.

Kontakt och upplägg

Utbildningen anpassas efter verksamhetens mål, målgrupp och praktiska förutsättningar. Det kan handla om en föreläsning, en heldag, flera utbildningsdagar eller ett längre årsprogram.

Välkommen att ta kontakt för att diskutera vilket upplägg som passar er verksamhet.

Kontakta Abrams Utbildning