Utvärdering och psykometriska egenskaper

MIN FÖRMÅGA är ett vardagsnära instrument för strukturerad bedömning av aktivitetsutförande (ADL) i psykiatri och socialpsykiatri. Eftersom instrumentet ska användas i klinisk vardag av baspersonal är det särskilt viktigt att det inte bara känns relevant, utan också fungerar på ett tillförlitligt sätt när olika personer gör bedömningar.

Ett första steg i den riktningen är en psykometrisk utvärdering som genomfördes som ett psykologexamensarbete vid Umeå universitet (2018), där instrumentets reliabilitet och validitet prövades i klinisk kontext. Utvärderingen gjordes på inneliggande patienter med psykosproblematik och utgick från hur instrumentet faktiskt används: genom observation, strukturerat samtal och motiveringar i fritext.
Själva uppsatsen, av Yar Shakely och Disa Wilhelmsson, kan du hämta här.

Vad som utvärderades

I examensarbetet undersöktes framför allt två frågeområden:

• Interbedömarreliabilitet – i vilken grad olika bedömare kommer fram till liknande bedömningar.
• Konvergent validitet – i vilken grad resultaten stämmer överens med andra etablerade mått som avser mäta närliggande begrepp (funktion/ADL).

Utöver de fasta svarsalternativen studerades även hur bedömarna motiverade sina skattningar i fritext, vilket är en viktig del av instrumentets kliniska användbarhet.

Resultat i korthet

Utvärderingen talar sammantaget för att MIN FÖRMÅGA har goda psykometriska egenskaper i den aktuella patientgruppen och i den kontext där instrumentet är tänkt att användas. I praktiken innebär det att instrumentets struktur verkar vara tillräckligt tydlig för att olika bedömare ska kunna göra jämförbara bedömningar, och att resultaten visar en rimlig överensstämmelse med andra sätt att mäta funktionsnivå.

Detta är en viktig poäng: många vardagsinstrument kan vara kliniskt “kloka” men psykometriskt otestade. Här finns i stället ett tydligt försök att pröva instrumentet med etablerade metoder, samtidigt som man behåller instrumentets vardagsnära form.

Styrkor med utvärderingen

En av de tydligaste styrkorna är att prövningen gjordes i verklig klinisk miljö. Det ger hög ekologisk validitet, det vill säga att resultaten blir relevanta för hur instrumentet faktiskt används i verksamheter.

• Instrumentet prövades i ordinarie vård, inte i en laboratorieliknande testsituation.
• Det var personal som genomförde bedömningarna, vilket speglar instrumentets avsedda användare.
• Både kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderades, vilket är särskilt relevant när instrumentet innehåller fritextmotiveringar.

Begränsningar och vad de betyder

Som i många examensarbeten finns det begränsningar som är viktiga att känna till. Utvärderingen är en preliminär prövning och urvalets storlek är begränsad. Det innebär att resultaten inte ska läsas som en slutgiltig psykometrisk “dom” över instrumentet, utan som ett första empiriskt stöd och ett underlag för vidare utveckling.

I studien diskuteras också tänkbara källor till att reliabilitet kan överskattas i vardagsinstrument, till exempel när svarsalternativen är grovt åtskilda och när personal fått utbildning och haft möjlighet till handledning. Samtidigt är det just dessa villkor som ofta råder i verkligheten: personal utbildas och arbetar i team, och ett instrument ska fungera inom dessa ramar.

Klinisk betydelse

Den mest praktiska konsekvensen av utvärderingen är att den stödjer det som många verksamheter efterfrågar: ett instrument som hjälper personalgruppen att skapa samsyn kring vardagsfunktion, och som ger dokumentation som går att använda i planering och samverkan.

När observation och intervju görs strukturerat skapas ett bättre underlag för professionella bedömningar och utlåtanden, exempelvis inför vårdplanering, utslussning eller ansökan om boendeinsats och boendestöd. På så sätt blir MIN FÖRMÅGA inte en ersättning för andra professioners bedömningar, utan ett sätt att stärka underlaget genom systematiserad vardagsinformation.

Den som vill fördjupa sig kan läsa examensarbetet i dess helhet. Där finns metodbeskrivning, resultat och diskussion om instrumentets reliabilitet och validitet, inklusive hur fritextmotiveringar analyserades.