Min Förmåga - för vardgsnytta

MIN FÖRMÅGA är ett vardagsnära instrument för strukturerad ADL-bedömning i psykiatri och socialpsykiatri. Det är utvecklat för de sammanhang där det viktigaste underlaget redan finns på plats: den dagliga samvaron mellan personal och brukare. När personal ser hur vardagen faktiskt fungerar blir det möjligt att dokumentera funktionsnivå på ett sätt som både är konkret och jämförbart.

Varför ett vardagsinstrument?

Vid psykossjukdomar och närliggande tillstånd är funktionsnedsättningar ofta tydliga i vardagslivet, men samtidigt svåra att fånga utan struktur. Det beror inte på att personalen “inte ser”, utan på att svårigheterna kan vara subtila, växlande och lätta att misstolka. Många kärnsvårigheter är dessutom kognitiva eller socialkognitiva och visar sig indirekt, genom konsekvenser i aktivitet och samspel.

Jag brukar beskriva funktionsnedsättningar i några återkommande områden som ofta är relevanta i kliniska och boendenära sammanhang:

• Exekutiv funktion – planering, igångsättning, genomförande, avslut, flexibilitet.
• Abstraktionsförmåga – att förstå sammanhang, principer, instruktioner och “det som menas”.
• Minne – att komma ihåg överenskommelser, steg i en rutin, tidpunkter och vardagsinformation.
• Perspektivtagande – att förstå andras avsikter, tolka situationer och förutse reaktioner.
• Social tolkning och samhörighet – att läsa sociala signaler, kroppsspråk, samtalsrytm och sociala regler.
• Kognitiva och perceptuella förvrängningar – kan vara centrala i psykos, men är inte alltid den mest relevanta nyckeln vid ren vardagsfunktion/ADL.

Det viktiga här är att dessa funktionsområden ofta inte syns som “symtom” i traditionell mening. De syns som vardagskonsekvenser: det som inte blir gjort, det som blir halvgjort, det som kräver upprepade påminnelser, eller det som leder till missförstånd, konflikt eller tillbakadragande.

Vad MIN FÖRMÅGA gör i praktiken

MIN FÖRMÅGA hjälper personalgruppen att göra två saker samtidigt: att hålla sig nära det konkreta och att ändå få struktur. Instrumentet tränar ett professionellt arbetssätt där man beskriver vad som faktiskt observeras, snarare än att gissa orsaker eller formulera lösa tolkningar.

• Strukturerar observation – så att olika medarbetare tittar på liknande saker och kan jämföra sina iakttagelser.
• Stärker samsyn – minskar “olika bilder” av samma person och gör teamets bedömningar mer enhetliga.
• Gör dokumentation användbar – tydliga beskrivningar av funktion blir ett praktiskt underlag, inte bara anteckningar.
• Fångar förändring över tid – förbättring, försämring eller stagnation synliggörs när samma struktur används återkommande.

Manualen som stöd

Till instrumentet finns en omfattande manual med kvalificerade exempel på hur funktionsnivå kan beskrivas sakligt och professionellt. Det gör stor skillnad i verksamheter, eftersom personal då får ett konkret språk för grader av svårighet och för vad som är relevant att notera. Manualen fungerar också som ett stöd för ny personal och bidrar till att arbetssättet blir stabilt över tid.

Från vardagsobservation till professionellt utlåtande

En central poäng med MIN FÖRMÅGA är att instrumentet inte konkurrerar med yrkesprofessioners bedömningar, utan tvärtom kan stärka dem. När baspersonal arbetar strukturerat med observation och intervju skapas ett bättre underlag för exempelvis:

• arbetsterapeutiska bedömningar och rehabiliteringsplanering
• läkarbedömningar och vårdplanering
• psykologiska utlåtanden och funktionsbeskrivningar
• underlag vid ansökan om boendeinsats, boendestöd eller förändrad stödform

Det blir särskilt värdefullt när beslut behöver vila på en tydlig funktionsbeskrivning: vad personen klarar, vad som kräver stöd, och på vilket sätt stödet behöver se ut.

Typiska användningsområden

• psykiatrisk heldygnsvård
• stödboenden och boenden med särskild service
• socialpsykiatri och psykosrehabilitering
• inför utslussning eller förändrad boendenivå
• när personalgruppen behöver en gemensam, strukturerad bild av vardagsfunktion

Min förmåga är ett instrument som hjälper personalen att se tydligare, beskriva bättre och samverka mer enhetligt, vilket i sin tur ökar kvaliteten i planering och insatser.